Afrika - en svunnen tid

Kulturvandringen (6/9 19) gjorde ett stopp på Etnografiska Museet. Här fick jag ta död på gamla myter om totempåle och andra förhärskande skrönor jag fick mig till livs under uppväxten på 1950- och 1960-talet. Hur viktigt är inte kunskap om hur det faktiskt var.

En av utställningarna bjöd in till att sjunka ned på träbänkar. När jag satte mig var det som att flytta minst 60 år tillbaka i tiden, till uppväxtens tältmötes bänkar. Eller för den delen, bänkar i frikyrkokapell. Flashbacken försatte mig i den stämning till den lilla grabb jag var, som med spänning lyssnade på missionärerna när de var hemma på besök i Sverige.

Jag kom ihåg alla berättelse de hade med sig hem från Kongo, Burundi och Rwanda. Hur de inte bara predikade Gudsord utan hade omfattande socialt arbete. Hur man byggde upp missionsstationer, skolor, barnhem och kyrkor. När jag såg filmen på Etnografiska, från en missionär från Sv Missionsförbundet och tidigt 1900-tal, gav det nya bilder i mitt huvud. De var oftast mina livliga fantasier om hur det var där ute i "mörka" Afrika som fanns där sedan barnsben. Den svart-vita rulle berättade autentiskt hur livet faktiskt såg åt då i Kongo.

Där under filmvisningen återkommer även bilden ovan. När missionärerna var hemma, för att vila upp sig, hade den ofta mötesserier i de olika pingstförsamlingarna. Vanligt var då att man hade fotografier av sig själv eller familjen som såldes till mötesdeltagarna, som en del att finansiera sin vistelse på missionsfältet. Bilden ovan innehåller några exempel som jag hittade när jag gick igenom saker efter mammas bortgång.

Utställningsföremålen på Etnografiska var även alla dessa sparbössor man kunde lägga småslantar i till missionen. En riktig klassiker är sparbössan med en knäböjande afrikanska pojke. När jag som liten lade en slant i sparbössan bockade pojken med sitt huvud för varje slant som lades i bössan. Kul att få se den igen och återuppleva pojkes glädje att lägga en slant i bössan.

Kulturvandringarna under sommaren 2019 har både inneburit nya upptäckter och kunskaper. Samtidigt som återblickar gjorts i det egna livet när man ser föremål från förr. En nyttig läxa för en som mest i livet blickat mot morgondagen. Bokslut och anhalter bakåt kan även föda nya riktningar. Speciellt när man tvingas ta död på myter från förr.