Berättelse om tre kvinnor i ett krig med uppgift att knäcka en kod har kommit till sin fjärde del. En del som skiljer sig från de tre första genom att både ge ett persongalleri i början av boken och att den beskriver tidsepoken hösten 1941. Epoken är brutal och avgörande under andra världskriget. Här får vi som läsare följa de tre kvinnorna och deras arbete på Karlaplan 4. Hur man varvar arbetet dygnet runt, för att knäcka den tyska koden, och kvinnornas privatliv, med kärlek, svek och sorg.
Med denna bok får vi en inblick i Nazityskland och de personer som bar upp statsledningen genom dess brutalitet. Iris tvingas på ett farligt uppdrag till Berlin. En stad som på ytan var det gamla Berlin, men med underliggande misstänksamhet, tysk disciplin och brutalitet. Med andan i halsen tvingas hon och professor Bremer hals över huvud rädda sig hem till Sverige när våldet bokstavligen jagar dem.
Denis Rudberg spelar skickligt på tidsandan under period 1933 - 1945 som har outtömliga facetter på händelser. Åter har dessa mekanismer gjort sig påminda, sedan den 24 februari 2022, när Putin och den ryska militären angripit Ukraina. Historien tycks återupprepa sig fast man i maj 1945 sa att krig aldrig mer skulle inträffa. Boken är en bladvändare men har svårt att lägga ifrån sig.
Diskussionen om att det finns dåliga skolor eller inte och vad det i så fall beror på att de är dåliga går höga i sociala medier. I en rapport från Skolinspektionen visas hur kunskapsresultatet sett ut för de 28 grundskolor med 18 huvudmän ser ut under en tioårsperiod. Urvalet av undersökta skolor bygger på att de ligger i undre kvartilen för antalet elever som uppnår betyget godkänt (A-E) i samtliga ämnen.
De undersökta skolorna består av 26 kommunal huvudmän och 2 enskilda huvudmän. De ligger företrädesvis i områden där utbildningstraditionen är låg som i utanförskapsområden i storstäder och bruksorter.
Undersökningens fokus ligger i vilken utsträckning huvudmän haft ett systematiskt och långvarigt arbete för att rätta upp aktuella skolors resultat. I vilken omfattning huvudmän och rektorer har samsyn kring förklaringen varför det ser ut som det gör. I vilken utsträckning rektorer haft en långsiktigt och pågående arbete att bryta de långvarigt låga kunskapsresultaten.
Undersökningen resultat över tioårsperioden framgår i diagrammet ovan. Många av förklaringar till bristen på förmåga att lyfta resultatet tillhör de klassiska. Huvudmän är svaga och ställer inga krav, om de gör det är det det klassiska att byta rektorer på skolan. I undersökning är det 7 av 10 rektorsbyten på några skolor. Ett givet tecken på att förbättringsarbetet blir ryckigt och sista flugan eller nya rektorns idéer gäller istället för en långsiktighet i utvecklingsarbetet. En annan faktor är att huvudmän inte ger stöd till rektorer för att komma tillrätta med den enskilda skolans behov. Allt för ofta tar man generella åtgärder som lärarlyft, mattelyft, m fl som inte ger resultat för den enskilda skolan.
Den socioekonomiska faktorerna är ofta en bidragande orsak till problemen. Det som oftast kallas boendesegregation och skolsegregation.
Diagrammet visar att de granskade skolorna har hög andel elever med utländsk bakgrund. En försvårande omständighet. Skolorna har svårt att rekryterar duktiga behöriga lärare och rektorer som kan hantera de problem som finns hos elevunderlaget. Andra problem som kan finnas är i vilken omfattning eleverna börjat skolan sent, genom att kommit till Sverige när det varit äldre, och därmed haft en kortare tid att lära sig svenska språket.
Många huvudmän ser även förklaringar till det låga kunskapsresultatet finns i skolans inre arbete. Man gör ingen orsaksanalys varför det ser ut så och hämtar förklaringar där och sätter inte in det i en plan för skolutveckling. En klar brist i att tillämpa kravet i skollagen 4 kap 3 § om att huvudmännen systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla varje skola.
En annan sak till varför kunskapsresultatet är lågt är enligt Skolinspektionen fokuset rektorer har på att den pedagogiska verksamheten har måttet gymnasiebehörighet. På dessa skolor blir godkända betyg i samtliga ämnen sekundärt.
En annan viktig sak är att styrkedjorna mellan nivåerna saknas. Sällan vet man på gruppnivån hur elevers betygsresultat ser ut på gruppnivå (klass, årskurs), skolnivå och huvudmannanivån. Vilket i slutändan skapar bekymmer att organisatoriskt beslut hur den pedagogiska verksamheten ska utvecklas.
Hur diskuteras elevutvecklingen kunskapsmässigt, vilka behöver särskilt stöd av eleverna och hur följs det upp. Hur mycket ser man till att elevhälsan medverkar i utveckling av skolans tillgängliga undervisningsmiljö. En skolas undervisning består av tre avgörande miljöer för en elev: sociala, lärande och fysisk. Alla tre måste samspela för att få en utveckling. Här är skolans rektorer och ledningspersonal avgörande att få en utveckling och att huvudmän ständigt lägger anpassade planer för den enskilda skolan. Att kontinuerligt se till att under läsåret få in rapporter på det som fastställts i planen för att kunna utvärdera och förbättra den pedagogiska verksamheten i den specifika skolan. Inte generellt lösningar för huvudmannens samtliga skolor. Varje skola hos huvudmän är unik och måste alltid behandlas utifrån dess förutsättningar vad gäller elever, lärare och skolledning.
Väckelsemötena avlöste varandra under första veckan i juli när partiledarna eldade upp sina skaror inför valrörelsen 2022. Argumenten var känd på förhand hos de olika partierna. Enda som satte smolk i bägaren var det fruktansvärda mordet på Ing-Marie Wieselgren. Hoppas att händelsen inte sätter stopp för det öppna samhället, där vi demokratisk ordning får bryta våra åsikter mot varandra.
När jag lyssnat på partiledarna under denna först Almedalsvecka efter pandemin har varit fokuserad på skolan. Denna absolut viktigaste samhällssektor för Sveriges välstånd, den kommande generationens kunskap och bildning. Sverige har varit präglat av den rationella ingenjörskonsten för att skapa den industri som byggt välståndet under förra århundradet. Konstateras kan att hälften av partiledarna berörde i mer eller mindre grad denna samhällsviktiga sektor i sina tal.
För den vänstra delen av den politiska skalan var det stor och välkända jämlikheten och bort med segregationen det stora. Därtill mantrat om vinstjakten i skolan. Här ställde V ultimativa krav på S för att förhandla efter valet den 11 september 2022. I rädslan att S bara pratar om vinstförbud på utdelningar till ägarna och efter valet glömmer bort frågan är kravet för att stödja en rödgrön regering att det faktiskt genomförs. Hur nu det ska rimma med C krav är en gåta. De har ju en helt annan syn på fristående skolor eller marknadsskolor som det kommit att kallas. Därtill vill de i den breda mitten inte prata med ytterkantspartierna till vänster eller höger. Ser man till hur det lyckas för Magdalena Andersson att fortsätta regera efter 11 september ser det rörigt ut. Den andra sidan till höger har en tydligare chans att få ihop ett lag, även om det finns meningsskiljaktigheter där också.
Den liberala demokratins förespråkare är det L som ställer krav, vad man önska sig om är rätt fakta i skolfrågan. L med Johan Pehrsson var den som tyngst ställde nya krav på skolan. L verkar vilja återta skolan som sin inmutade fråga. Här behövs en större kunskap om hur skolan tidigare sett ut. När man ropar på återförstatligande av skolan undrar man över deras kunskap om hur skolan såg ut innan Perssons kommunalisering. Det enda statliga i den regler- och ekonomistyrda skolan var att staten finansierade den samma och höll i den pedagogiska utvecklingen via Länskolnämnderna. Även om lärarna i gymnasieskolan gick på statliga löneavtal, efter givna lönetariffer, var deras arbetsgivare kommunen. Det var bara lektorerna på gymnasiet som var statligt anställda.
Samtidigt undra man hur det står till med mänskliga fri- och rättigheter när politikerna i sin iver vill förbjuda olika former av skolor. Visst ska rötägg till huvudmän fråntas sin rätt att driva skolor som inte följer svensk lagstiftning. Den typ av lagstiftning finns redan på plats och vi har myndigheten Skolinspektionen som övervakar regelefterlevnaden där många av dessa rötägg blivit av med tillståndet att driva skolor. Vän av ordning säger säkert, men de får ju ända driva dem vidare. Ja, i en demokrati har vi rätten att överklaga myndigheters beslut, så är det i fallen som är aktuella just nu där skolor initialt blivit av med tillståndet och där förvaltningsdomstolarna inte hunnit med den juridiska processen vid överklagan av myndigheters beslut. Tids nog får vi se utfallet av den juridiska processen. Men det vi har hört från talarstolen i Almedalen är härsket valfläsk, som dessutom inte fyller kraven i Europakonventionen eller lagen om barnkonventionen. Förslaget att förbjuda huvudmän som är konfessionella och deras rätta att driva skolor, om de följer svensk skollag, är att begränsa de mänskliga rättigheterna.
Hur spelplanen kommer att se ut och vilka saker som kommer att påverka svensk skola vet vi efter att du och jag varit vid valurnan och lagt vår röst. Läget, som det ser ut just nu sommaren 2022, pekar på ett jämt valresultat där risken åter är en stökig riksdag kommande mandatperiod.
Nyfiket tog jag mig ann ett nytt författarskap. Nyfikenheten stillades inte för ens sista sidan i Linda Ståhls Höllviken-deckare. Höllviken en samhälle mellan Vellinge och Skanör-Falsterbo. En del av det mera välbärgade områdena i Skåne. Här huserar en svensk unik kriminalchef, en icke-binär person. Ord har makt över läsandet. Här kom ordet hen att få en ny betydelse i mitt läsande. Van som jag är med han och henne var det lite utmanande att koppla hen till en icke-binär person. Skickligt driver Linda detta så hen inte bara är ett könsneutralt ord, som ursprungligen tänkt, utan som en utmärkt ord på denna icke könstillhörighets person. Under min uppväxt hade jag en vaktmästare på det gymnasium jag gick på som var just en icke-binär person, vi visst inte riktigt hur vi skulle benämna person, fick bli det. Så här har Linda tillfört en ny betydelse på ordet hen.
Ämnet i boken är brännande. Det här med klansamhällen och de som flytt till Sverige. Normalt ska kvinnor i dessa kulturer vara av den blyga sorten, inte utmana eller synas offentligt. Några oblyga kvinnor får betala ett högt pris för att de inte passa in i klansamhället, samtidigt som de har en överrock när de ska röra sig i offentligheten ofta i form av en manlig släkting. En av personerna i berättelse har just en sådan överrock som ställer till problem för den olydiga flicka som vill ha friheten som kvinnor i väst tar som naturligt. Skickligt har berättelse spunnit hur konflikterna med svenska majoritetssamhället uttrycker sig i form av hat och rasism som övergår i kriminella handlingar, bland delar av befolkningen som inte kan kanalisera sin vrede annat en genom våld. En slags omvänt våldskapital, än den offentliga debatten handlar om.
Berättelsen, med detta slag av spänningar, skulle var intressant att se hur den gestaltar sig i om en flyktingförläggning skulle ligga på kajen utefter Strandvägen på Östermalm.
Nu har jag bara att uppleva Lindas första bok och vänta på den tredje Höllviken-deckaren av Sveriges nya deckardrottning.
Vi står mitt i befrielsen efter två år med begränsningar. Svenskarnas nationaldag är här med glädje och fest. Äntligen kan vi leva ut det magiska denna årstid bjuder på. Allt från små grodorna runt midsommarstången till den traditionella sill lunchen med nödvändiga tillbehör.
Därtill kan vi förvänta oss en solig och varm midsommarhelg. Inte helt vanligt, men i år slår vi rekorden. Ytterligare en hyllning till friheten.
Var vi en befinner oss denna midsommar vill jag önska att alla får en fröjdefull midsommar som en vederkvickande återhämtning efter en stökig vår. Både inrikespolitiskt som det vedervärdiga Putin ägnar sig åt i Ukraina. Någonstans bortom detta finns det ett ljus, om en framtid fylld av hopp, hur den nu än ser ut för oss var och en.
Att vara eller inte var kännetecknar dagens skolpolitik. Hur vill vi att skolan ska vara? En plats för det uppväxande släktets förkovran både socialt och kunskapsmässigt. För vi vill väl inte att den ska vara en plats där barns utveckling i lärmiljön inte utvecklas på grund av brister i den social miljö varje elev lever i under skoldagen eller en torftig pedagogisk miljö där stimulans saknas för hur kunskap lärs. Och sist men inte minst en fysiskt miljö som begränsar tillgängligheten.
Skolpolitiken har denna mandatperiod inte varit precis framgångsrik. Överutbud och låsningar genom avtal mellan regeringen och ett antal stödpartier har kännetecknat den senaste mandatperioden. När Januariavtalet pulvriserades släpptes låsningar upp och en slags "katt på råtta" spel inleddes speciellt sedan socialdemokratin blev den svagaste regeringen sedan Folkpartiregeringen 1979.
En regering som leder landet i en negativ parlamentarism måste alltid söka majoritet i riksdagen för att lyckas med sin politik. Detta har uppenbart saknats hos regeringen Andersson I. Merparten av de propositioner som lagts på Utbildningsutskottets bord under våren 2022 har inte fått gehör i utskottet. Resultatet har blivit att riksdagen röstat ned bland annat förslaget om borttagande av köer och ändrad skolpeng för fristående skolor. Frågan blir varför regeringen inte har större fingerfärdighet, om man vill få genom förslag, utan låter en starkt färgad politisk ideologi styra.
Ett antal samhällsområden och sakpolitiska dito har traditionellt lyfts ut från den dagliga politiska processen genom att skapa beredningar med ett antal partier som löpande förhandlar fram lösningar som inte är beroende på hur riksdagens mandatfördelning ser ut efter varje val till riksdagen. Områden som varit fredade från dagspolitiken har varit försvaret och pensionerna samt EU-nämnden. Tyvärr verkar regeringen Andersson I frångått denna parlamentariska lösningen i pensionsfrågan i det minst sagt kaosartade politiska spelet under våren 2022.
För vad skolan behöver, för att lösa de strukturella problemen, är en avpolitisering av skolpolitiken där skiftande majoriteter skapar stor osäkerhet i skolväsendet. Skolan är till sin natur en trögrörlig institutionen som inte lämpar sig för att styras att politiska nycker. Med otydliga styrdokument skapas en osäkerhet över vad som ska göras, samtidigt som varje nytt samhällsproblem ska lösas av skolan. Senast på tapeten är det här med ungas rekrytering till kriminella gäng. Ett problem som inte bara kan adresseras till skolan, genom att skriva fina ord i läroplanen inom normer och värdegrunder eller nya mål för att trycka tillbaka sådant som svenska samhället inte varit vana att hantera tidigare.
Skolan är ett avgörande viktigt samhällsintresse som skulle må gott av att avpolitiseras från dagspolitiken. Lyft över dessa fråga till en permanent skolberedning där de politiska partierna gemensamt förhandlar fram hur den svenska skolan ska organiseras och struktureras. Vi kanske skulle få en skola likt den i Finland och Estland. Sammanhållningen av det skolpolitiska området är den absolut kritiska och avgörande faktorn för framtida välstånd i Sverige.
Lärarnas stora börda är betygssättningen så här inför skolavslutningen. Betygsdiskussionen går nu på högvarv om glädjebetyg, betyget F och andra storheter. Till och med att somliga önskar sig tillbaka till de relativa betygen. Hur än det är med detta är det bara efter denna vecka och alla skolavslutningar att glömma bort allt som gällt de senaste 11 åren. Från första juli 2022 är det helt nya förutsättningar för betygssättningen.
Det som kanske minst diskuterats under senaste tiden är en liten detalj i form ett nytt mål i kapitlet 2.2 Kunskaper i läroplanen, som även den gäller från första juli 2022. Nya kunskaper ska förmedlas enligt följande:
Har fått kunskaper inom området sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck.
Förutom de kunskaper lärare har behörighet i ska nya kunskaper till. Frågan blir varför nu regeringen och Skolverket helt plötsligen lägger på dessa krav på undervisningen. Helt klart är det ämnen som många har bristande kunskaper om. Här har rektor få nya riktlinjer att ansvar för hur detta med sexualitet, samtycke, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck ska behandlas återkommande i utbildningen. En tuff uppgift ovanpå allt annat ansvar.
Ändringen i läroplanens allmänna del, i Lgr22, kan tyckas vara små, men är i realiteten en omfattande höjning av nivån. Inte bara undervisningsmässigt utan även ur ett föräldraperspektiv. Tänker speciellt på vårdnadshavare med ett annat ursprung än den svenska, då speciellt från Mellanöstern och Nord Afrika. Här kommer säkert många ärenden och konflikter att hamna på elevhälsans bord i de skolor som har barn med sådant ursprung där föräldrar har en annan syn än den svenska.
Områdena är viktiga som en dela av barns utveckling till svenska medborgare i vuxen ålder. Frågan är hur utrustade är svensk lärarkår för ämnen som heder är, när inte ens politikerna har en gemensam syn på vad begreppet står för både kulturellt som juridiskt.
Spännande ska det bli hur Skolinspektionen kommer att granska detta målområde i huvudmomentet kunskaper i framtida tillsyner.
Källa:
Ändringar i läroplanens inledande delar, SKOLFS 2021:5
.jpg)
.jpg)
