Eugen Kallmans ögon är ett slags kalejdoskop av att människan är ett mysterium. Håkan Nesser låter detta speglas i både lärare och elevers relationer. Hur en lärare mystiskt dör under vårterminen i staden K. Hur detta spinns vidare när hans efterträdare kommer till den norrländska orten. I sann Nesseranda är denna ort påhittad, lika väl som romanerna om Van Veeteren.
Som den svensklärare Håkan är, från tiden i Uppsala, har ha skickligt spunnit berättelsen i skolmiljö. Det märks att han är initierad i berättandet om hur det fungerar i kollegiet. Hur relationen är på elevhälsan mellan skolkurator och elever.
Två privatspannar klubbar, typ Kalle Blomqvistare, jobbar på den mystiska bortgången av svenskläraren Eugen Kallman. En bland lärarna, efter att efterträdaren städar ut hans tillhörigheter på skolan, hittar vaxduksdagböcker med otydbara berättelser. Och om hur elever intresserar sig kring de mystiska omständigheterna kring sin lärares bortgång.
Mitt uppe i allt detta får vi också stifta bekantskap med hat och nazisttendenser bland ett gäng skinnskallar till elever. Detta får allvarliga konsekvenser och polisen tvingas till mordutredning.
Frågan är ända in på slutet, hur hänger detta ihop. Hur dog Eugen Kallman, naturligt eller av annans handverkan. Läs boken, alla som gått i skolan kommer att känna egen sig i berättelsen.
Kunskapens trädgård
tisdag 31 juli 2018
söndag 29 juli 2018
68 och jag
Mytomspunnet är efterkrigsåret 1968 - fortfarande väcker den känslor. Historikern Henrik Berggren utforskar detta år för femtio år sedan i boken 68. Det året då Expressen skriver:
Henrik Berggren tar oss med på en resa från Du säger att du vill ha en revolution över ämnen som var heta under 1968. Ämne som På Moderna museet, Där de härliga lagrarna gro, Ungdomsrevolten, Guds barn, Arbete & fritid, De inställda upprorens tid och Love explosion. En exposé hur revolutionen tog slut på tre veckor med kårhusockupationen över det olika vänstergrupperingar som fanns. Om hur stor FNL-rörelsen blev och Olof Palmes medtågande i demonstrationen med Nordvietnams Stockholms ambassadör i början av året.
Boken berör också varför inte revolutionen blev av i Sverige. Bland annat att Socialdemokratin red skickligt på vänstervågen och nådde sin högsta topp någonsin med egen majoritet i riksdagen på 50,1 procent. Om jag tar min egen preferens till just det valresultatet var mitt ungdomsgäng samlat för valvaka. Vi spekulerade hur det skulle gå i valet. Jag var den enda som höll på att sossarnas skulle ta hem valet. Inte så populärt när merparten av gänget hoppades på KDS och Folkpartiet. Jag var den enda som fick rätt.
Under Guds barn kommer intressanta slutsatser om storleken på den demonstrerande ungdomen. Rödgardisterna KFML (Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna) hade på sin höjd 700 medlemmar. En typisk sekt som dessutom föll samman i flera underavdelningar. FNL-rörelsen var den största rörelsen som drog mellan 4 000 - 5 000 ungdomar. Därtill fanns en mäktig massrörelse som inte pratats så mycket om, Pingströrelsen. Den frikyrkorörelse, jag själv växte upp i, hade en tydlig konflikt med den radikala vänstern. Pingströrelsen hade 90 000 medlemmar 1968. Här har ni intressanta proportioner på det mytomspunna 1968.
Övriga berättelser lämnar jag med varm hand till läsarna att utforska. Den är speciellt viktig för oss som var med att blicka tillbaka på det vi själva var med om. Osökt kommer jag in på 68 och jag.
Året kan delas in i tre delar. Växt upp i industristaden Eskilstuna där arbetarrörelsen och frikyrkan inte hade mycket till övers för revolutionsromantik. Den första del av 1968 avslutandes att ta grundenten, de första som gick ut grundskolan i Eskilstuna. Industriarbete under sommaren på Östmarks låsfabrik. Avslutades under hösten med fortsatta studier på den tekniska banan jag redan inlett under grundskoletiden. Den avslutades i slutet av 1970-talet med civilingenjörsexamen. Grabben från bakgården hade gjort klassresan från arbetarunge till akademiker.
En anknytning till avsnittet i boken På Moderna museet och sista skolåret är följande berättelse. Hösten 1967 började sista året i den obligatorisk skolan. Den tidens läroplan talade om filmkunskap. Adjunkt Ulla Wicksell, som jag hade i svenska, föreslog att vi skulle göra en film. Åtta av oss elever nappade. Bilden nedan är från inspelingstiden.
På nyåret 1968 var det filmpremiär i Årbyskolan. Även då lyckades vi åtta få dit båda lokaltidningarna Eskilstuna-Kuriren och Folket. Vilken tidning detta urklipp är ifrån är inte bekant.
Varför jag berättar detta är kopplingen till popkonsten som stod på sin höjd 1968. Redaktören ADA skriver följande om filmen:
Avslutningsvis avsnittet om Guds barn boken och min koppling. Tillvaron inom Pingströrelsen var på vissa plan en instängd tillvaro. Även om jag personligen hade lycka att ha toleranta föräldrar som gav mig det spelrum jag behövde. Framförallt var 1968 det år vi ungdomar sakta började ifrågasätta den syndakatalog vi växte upp med under 1950-talet. Vi började kasta slipsen när vi skulle på gudstjänsten. Kostymen åkte av. Vi började umgås med andra frikyrkoungdomar i Eskilstuna. Nya influenser blev följden av denna ekumenik. 1968 var startskottet för den stora förändring som tog plats på tidigt 1970-tal inom frikyrkorörelsen med Jesus-folket från Kalifornien. Klädkoden och frisyrerna började se annorlunda. Nu var det helt ok med långt hår, helskägg och slitna jeans och en tröja.
Denna lila exposé vill jag avsluta med Henrik Berggrens egna ord i boken (s 242, 243):
Aldrig har världen varit närmare oss och världshändelserna angelägnare än 1968. Året då vi fick uppleva mordet på Martin Luther King, majrevolten i Frankrike, Båstadskravallerna, Biafrakriget, invasionen av Tjeckoslovakien..
Henrik Berggren tar oss med på en resa från Du säger att du vill ha en revolution över ämnen som var heta under 1968. Ämne som På Moderna museet, Där de härliga lagrarna gro, Ungdomsrevolten, Guds barn, Arbete & fritid, De inställda upprorens tid och Love explosion. En exposé hur revolutionen tog slut på tre veckor med kårhusockupationen över det olika vänstergrupperingar som fanns. Om hur stor FNL-rörelsen blev och Olof Palmes medtågande i demonstrationen med Nordvietnams Stockholms ambassadör i början av året.
Boken berör också varför inte revolutionen blev av i Sverige. Bland annat att Socialdemokratin red skickligt på vänstervågen och nådde sin högsta topp någonsin med egen majoritet i riksdagen på 50,1 procent. Om jag tar min egen preferens till just det valresultatet var mitt ungdomsgäng samlat för valvaka. Vi spekulerade hur det skulle gå i valet. Jag var den enda som höll på att sossarnas skulle ta hem valet. Inte så populärt när merparten av gänget hoppades på KDS och Folkpartiet. Jag var den enda som fick rätt.
Under Guds barn kommer intressanta slutsatser om storleken på den demonstrerande ungdomen. Rödgardisterna KFML (Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna) hade på sin höjd 700 medlemmar. En typisk sekt som dessutom föll samman i flera underavdelningar. FNL-rörelsen var den största rörelsen som drog mellan 4 000 - 5 000 ungdomar. Därtill fanns en mäktig massrörelse som inte pratats så mycket om, Pingströrelsen. Den frikyrkorörelse, jag själv växte upp i, hade en tydlig konflikt med den radikala vänstern. Pingströrelsen hade 90 000 medlemmar 1968. Här har ni intressanta proportioner på det mytomspunna 1968.
Övriga berättelser lämnar jag med varm hand till läsarna att utforska. Den är speciellt viktig för oss som var med att blicka tillbaka på det vi själva var med om. Osökt kommer jag in på 68 och jag.
Året kan delas in i tre delar. Växt upp i industristaden Eskilstuna där arbetarrörelsen och frikyrkan inte hade mycket till övers för revolutionsromantik. Den första del av 1968 avslutandes att ta grundenten, de första som gick ut grundskolan i Eskilstuna. Industriarbete under sommaren på Östmarks låsfabrik. Avslutades under hösten med fortsatta studier på den tekniska banan jag redan inlett under grundskoletiden. Den avslutades i slutet av 1970-talet med civilingenjörsexamen. Grabben från bakgården hade gjort klassresan från arbetarunge till akademiker.
En anknytning till avsnittet i boken På Moderna museet och sista skolåret är följande berättelse. Hösten 1967 började sista året i den obligatorisk skolan. Den tidens läroplan talade om filmkunskap. Adjunkt Ulla Wicksell, som jag hade i svenska, föreslog att vi skulle göra en film. Åtta av oss elever nappade. Bilden nedan är från inspelingstiden.
På nyåret 1968 var det filmpremiär i Årbyskolan. Även då lyckades vi åtta få dit båda lokaltidningarna Eskilstuna-Kuriren och Folket. Vilken tidning detta urklipp är ifrån är inte bekant.
Varför jag berättar detta är kopplingen till popkonsten som stod på sin höjd 1968. Redaktören ADA skriver följande om filmen:
För det var en absurd film - helt i stil med tidens krav: hektiskt tempo, ingen handling, parodi på parodi. Resultatet blev givetvis rörigt - men likväl underhållande. En amatörfilm väl så sevärd som de mamma-pappa-barn-släkt-och-vänner-filmer man gång efter annan mer eller mindre frivilligt ser hos bekanta.Redaktören BIKÅS skrev följande om filmen innan den var färdig:
Det parodisk draget (i filmen Kånst för otta, mitt tillägg) tycks vara genomgående i de omkring 20 scenerna, fristående från varandra: skoj med reklam, med porr. I en anslående scen - som var färdigklippt och bland några andra serverades som smakprov, har man engagerat de agerande, mest spelar man annars själva. Någon springer över skolgården med en ros i munnen, förföljd av småbarn. Mitt på gården möter han en flicka...nej jag får inte avslöja detaljer från detta ömsinta flower power-inslaget.
Avslutningsvis avsnittet om Guds barn boken och min koppling. Tillvaron inom Pingströrelsen var på vissa plan en instängd tillvaro. Även om jag personligen hade lycka att ha toleranta föräldrar som gav mig det spelrum jag behövde. Framförallt var 1968 det år vi ungdomar sakta började ifrågasätta den syndakatalog vi växte upp med under 1950-talet. Vi började kasta slipsen när vi skulle på gudstjänsten. Kostymen åkte av. Vi började umgås med andra frikyrkoungdomar i Eskilstuna. Nya influenser blev följden av denna ekumenik. 1968 var startskottet för den stora förändring som tog plats på tidigt 1970-tal inom frikyrkorörelsen med Jesus-folket från Kalifornien. Klädkoden och frisyrerna började se annorlunda. Nu var det helt ok med långt hår, helskägg och slitna jeans och en tröja.
Denna lila exposé vill jag avsluta med Henrik Berggrens egna ord i boken (s 242, 243):
Energin från 1968 ebbade inte ut, men ändrade inriktning. Trots - eller snarare på grund av - studentrevolternas misslyckande växte vänsterns ideologiska styrka. De marxistiskt renläriga politiska partierna som uppstått ur studentrevolten misslyckades visserligen helt vid valurnorna 1970, men deras inflytande inom utbildningssystemet och kulturlivet blev sort.Här har vi 50 år senare en av förklaringarna till hur skolan och media utvecklats över tid. Nu när många av oss är 65+ kan man fundera på hur mycket arvet från 1968 kommer att prägla kommande generationer som inte har denna belastning från 1968.
tisdag 24 juli 2018
Lärandets ordning och reda
Ledarskap i klassrummet avgör hur lärare klara innehållet i undervisningen och relationen till eleven. En lika viktig del i hur elever lyckas skapa de kunskaper som behövs. Biträdande professor Marcus Samuelsson beskriver i boken det som avgör hur lärarna lyckas i sitt uppdrag.
Han beskriver på väg till klassrummet att vara en bra ledare i klassrummet skapar motivation och engagemang hos elever. Men hur lyckas man som lärare med det?
Det handlar om FLMU. Inte flum, som skoldebatten handlar om, utan det förebyggande, långsiktiga, målmedvetna och uthålliga arbetet i och utanför klassrummet. Boken handlar om olika saker som kan ge FLMU. Det första effektiv från första stund i klassrummet med eleverna vid läsårstart. Första chansen att skapa förutsättningar för undervisningen. Vad kräver jag av eleverna och vilka regler och rutiner gäller.
Tänker tillbaka på tiden jag själv undervisade teknologer på KTH. Det första jag började terminens första lektion var just vad jag förväntade mig av dem. Vad gällde för resten av kursen. Sedan gav jag den en möjlighet att byta grupp om de inte gillade detta. När jag ser tillbaka på de fem år jag undervisade var det inte en elev som lämnade gruppen och det var aldrig någon diskussion resten av kursen kring förutsättningarna. Alla var fokuserade på att ta till sig innehållet och jag kunde fokusera att skapa den relation till varje teknolog som var nödvändig för lärandet.
Nog om detta. Boken behandlar även ämnen som från distans till närhet i undervisningen. Ordning och reda som markörer. Etablera respektfull relation till individen. Hur etablera ett gott lärandeklimat. Hur etableras hållbara procedurer, regler och rutiner. Hur får man förväntningar och motivering av elever att fungera. Sedan det svåra och känsliga delen av lärarnas jobb, de disciplinerande interventionerna.
Varje kapitel avslutas med en sammanfattning över det viktigaste konstaterandena. En bra kom ihåg lista.
Som allt ledarskap, att läsa boken är en sak, att göra det i praktiken en helt annan. Därför är det kanske nödvändigt att varje skola skapar förutsättningarna för att utveckla klassrumsledarskapet genom att ha träningsprogram i kollegiet. Man blir inge bra fotbollsspelare genom att läsa boken om fotboll. Man måste ut på gräsmattan att träna, spela match och ha en tränare som utvecklar spelandet. Samma gäller lärarens klassrumsledarskap.
Han beskriver på väg till klassrummet att vara en bra ledare i klassrummet skapar motivation och engagemang hos elever. Men hur lyckas man som lärare med det?
Det handlar om FLMU. Inte flum, som skoldebatten handlar om, utan det förebyggande, långsiktiga, målmedvetna och uthålliga arbetet i och utanför klassrummet. Boken handlar om olika saker som kan ge FLMU. Det första effektiv från första stund i klassrummet med eleverna vid läsårstart. Första chansen att skapa förutsättningar för undervisningen. Vad kräver jag av eleverna och vilka regler och rutiner gäller.
Tänker tillbaka på tiden jag själv undervisade teknologer på KTH. Det första jag började terminens första lektion var just vad jag förväntade mig av dem. Vad gällde för resten av kursen. Sedan gav jag den en möjlighet att byta grupp om de inte gillade detta. När jag ser tillbaka på de fem år jag undervisade var det inte en elev som lämnade gruppen och det var aldrig någon diskussion resten av kursen kring förutsättningarna. Alla var fokuserade på att ta till sig innehållet och jag kunde fokusera att skapa den relation till varje teknolog som var nödvändig för lärandet.
Nog om detta. Boken behandlar även ämnen som från distans till närhet i undervisningen. Ordning och reda som markörer. Etablera respektfull relation till individen. Hur etablera ett gott lärandeklimat. Hur etableras hållbara procedurer, regler och rutiner. Hur får man förväntningar och motivering av elever att fungera. Sedan det svåra och känsliga delen av lärarnas jobb, de disciplinerande interventionerna.
Varje kapitel avslutas med en sammanfattning över det viktigaste konstaterandena. En bra kom ihåg lista.
Som allt ledarskap, att läsa boken är en sak, att göra det i praktiken en helt annan. Därför är det kanske nödvändigt att varje skola skapar förutsättningarna för att utveckla klassrumsledarskapet genom att ha träningsprogram i kollegiet. Man blir inge bra fotbollsspelare genom att läsa boken om fotboll. Man måste ut på gräsmattan att träna, spela match och ha en tränare som utvecklar spelandet. Samma gäller lärarens klassrumsledarskap.
fredag 20 juli 2018
Factfulness och undervisning i skolan
Världen är full av data att ta hand om. Skolan har en stor uppgift att ge barn förmågan och kunskapen till kritiskt tänkande eller snarare logiskt tänkande. Hans Rosling har i sin sista bok tagit upp hur man kan använda factfulness i vardagen och utbildningen.
Det viktiga är att lära barn och elever ett uppdatera, faktabaserat ramverk - livet på de fyra nivåerna och i de fyra regionerna - och öva dem i att använda tumreglerna för factfulness. Att förstå samband och mönster.
På sidorna 294 och 295 anger Hans Rosling tio punkter för att skydda nästa generation mot en hel del okunskaper. Jag roade mig med att klumpa ihop dem efter skolans ämnen. Kastade om ordningen och börjar med matematiken, logikens moder.
Matematik
Historia och religion
Samhällskunskap
Sentensen är att se till att skolan lär barn att vara ödmjuk med medvetenheten om hur lätt hänt det är att vår instinkt förvränger fakta. Det krävs träning i datainsamling och hantering av offentlig statistik. Ingen analys blir bättre utan att ställa rätt frågor för att göra analysen.
Följden av detta är att vara nyfiken, hur kan detta stämma. Öppenhet för ny information och aktivt söka den. Betyder att ta reda på om fakta som inte stämmer med den uppfattning om världen och sakers ting som råder, med att försöka förstå konsekvenserna av dem. Att var öppen för kritisk självanalys baserad på frågor som "hur i hela världen kunde jag ha fel om detta", "vad kan jag lära av detta misstag" (misstag är kunskapens moder) och "De här människorna är inte korkade, så varför använder de den lösningen?"
Min stora lärdom, med att läst boken, är att mera medvetet använda detta synsätt för egen del. Låt dagens elever också förstärka sitt kritiska och logiska tänkande genom att öva sig i att använda rätt verktyg och att ta Hans Roslings tumregler om de tio insikterna som daglig huvudkudde.
Källa:
Rosling, Hans&Rosling Rönnlund, Anna&Rosling, Ola (2018) - Factfulness, Natur&Kultur.
Det viktiga är att lära barn och elever ett uppdatera, faktabaserat ramverk - livet på de fyra nivåerna och i de fyra regionerna - och öva dem i att använda tumreglerna för factfulness. Att förstå samband och mönster.
På sidorna 294 och 295 anger Hans Rosling tio punkter för att skydda nästa generation mot en hel del okunskaper. Jag roade mig med att klumpa ihop dem efter skolans ämnen. Kastade om ordningen och börjar med matematiken, logikens moder.
Matematik
- Vi borde lära dem att hålla två saker i huvudet samtidigt: att det finns mycket som är dåligt i världen, men att mycket håller på att förbättras. (samband)
- Vi borde lära dem att konsumera nyheter och känna igen dramatiken utan att bli stressade eller ge upp hoppet. (storlek, linjer, ensidighet)
- Vi bör lära dem vilka knep folk använder för att luras med siffror.
Historia och religion
- Vi borde lära dem hur livet verkligen var förr så att de inte felaktigt tror att inga framsteg gjorts.
- Vi borde lära dem att kulturella och religiösa stereotyper är oanvändbara för att förstå världen.
Samhällskunskap
- Vi borde lära våra barn att det finns länder på alla olika hälso- och inkomstnivåer och att de flesta befinner sig i mitten.
- Vi borde lära dem om det egna landets socioekonomiska position i förhållande till resten av världen och hur den förändras.
- Vi borde lära dem hur deras eget land utvecklades över inkomstnivåer och hamnade där det befinner sig nu, och hur denna kunskap kan användas till att förstå hur livet ser ut i andra länder idag.
- Vi borde lära dem att människor rör sig uppåt över inkomstnivåerna och att det mesta blir bättre för dem.
- Vi borde lära dem att konsumera nyheter och känna igen dramatiken utan att bli stressade eller ge upp hoppet.
- Vi borde lära dem att världen kommer att fortsätta förändras och att de hela tiden livet måste uppdatera sina kunskaper och sin bild av världen.
Det viktigaste av allt är att lära våra barn ödmjukhet och nyfikenhet.Här kommer det att behövas träning och förmåga att använda enkla analysverktyg som bilden nedan.
Sentensen är att se till att skolan lär barn att vara ödmjuk med medvetenheten om hur lätt hänt det är att vår instinkt förvränger fakta. Det krävs träning i datainsamling och hantering av offentlig statistik. Ingen analys blir bättre utan att ställa rätt frågor för att göra analysen.
Följden av detta är att vara nyfiken, hur kan detta stämma. Öppenhet för ny information och aktivt söka den. Betyder att ta reda på om fakta som inte stämmer med den uppfattning om världen och sakers ting som råder, med att försöka förstå konsekvenserna av dem. Att var öppen för kritisk självanalys baserad på frågor som "hur i hela världen kunde jag ha fel om detta", "vad kan jag lära av detta misstag" (misstag är kunskapens moder) och "De här människorna är inte korkade, så varför använder de den lösningen?"
Min stora lärdom, med att läst boken, är att mera medvetet använda detta synsätt för egen del. Låt dagens elever också förstärka sitt kritiska och logiska tänkande genom att öva sig i att använda rätt verktyg och att ta Hans Roslings tumregler om de tio insikterna som daglig huvudkudde.
Källa:
Rosling, Hans&Rosling Rönnlund, Anna&Rosling, Ola (2018) - Factfulness, Natur&Kultur.
torsdag 19 juli 2018
Factfulness
Sommaruniversitets höjdpunkt har varit att läsa Hans Rosling sista bok Factfulness. En lektion i att förstå världen på ett bättre sätt. Att inse att det inte finns en sektor indelad värld i i-länder och u-länder. Har du som läser meningen innan och inte inställningen, gör dig av med den inställningen illa kvickt. Världen består av mittens rike där tillvaron är indelad efter region och inkomst i fyra nivåer.
Därtill är boken en snabblektion i statistik och hur du ska hantera ett antal felaktiga tankesätt.
När det gäller gap, titta efter majoriteten. Försämringar, vänta dig dåliga nyheter. Linjer, alla linjer är inte raka. Rädsla, bota den genom beräkna riskerna. Storleken, inte alltid avgörande, sätt saker i rätt proportion. Generalisering, ifrågasätt dina kategorier. Öde, inget är bestämt, observera långsiktiga förändringar. Ensidighet, skaffa dig olika verktyg. Klander, motstå att peka finger. Akut, inget är så bråttom, ta små steg.
Tar du till dig dessa tio knep, för factfulness, är du nog på banan att se världen lite annorlunda. Framför allt använd data och kylig analys innan du drar några slutsatser. Boken är full av berättelser om när det tokat till sig för Hans när att inte tar små steg för att förbättra världen.
Bill Gates sa:
En bok du måste läsa och bli bättre på att förstå din och andras värld.
Därtill är boken en snabblektion i statistik och hur du ska hantera ett antal felaktiga tankesätt.
När det gäller gap, titta efter majoriteten. Försämringar, vänta dig dåliga nyheter. Linjer, alla linjer är inte raka. Rädsla, bota den genom beräkna riskerna. Storleken, inte alltid avgörande, sätt saker i rätt proportion. Generalisering, ifrågasätt dina kategorier. Öde, inget är bestämt, observera långsiktiga förändringar. Ensidighet, skaffa dig olika verktyg. Klander, motstå att peka finger. Akut, inget är så bråttom, ta små steg.
Tar du till dig dessa tio knep, för factfulness, är du nog på banan att se världen lite annorlunda. Framför allt använd data och kylig analys innan du drar några slutsatser. Boken är full av berättelser om när det tokat till sig för Hans när att inte tar små steg för att förbättra världen.
Bill Gates sa:
En av de viktigaste böcker jag någonsin läst.Instämmer helt.
En bok du måste läsa och bli bättre på att förstå din och andras värld.
tisdag 17 juli 2018
Pedagogiskt och sociala klimat skolans huvudarena
Skolans primära nyttigheter är de pedagogiska och sociala arenorna som skapar ett klimat för bildande och fostran. En bortglömd del av skoldebatten tycker jag. Redan i augusti 2001 påpekade docent Lennart Grosin, Stockholms Universitet, detta som den avgörande faktorn för ungas integration, hälsa och utveckling med stöd i forskning sedan 1970-talet om vad som kännetecknar de mest framgångsrika grundskolorna.
Jag fick anledning att åter ta fram dokumentation från förr när jag läste följande myter skapade av rektor Carina Schedvin och till viss del hennes dotter Jessica Schedvin, lärare i Svenska som andra språk.
Carina Schedvin, Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
Jessica Schedvin
Myt 1. Lärare har inte tid att förbereda undervisning
Helt korrekt. Det finns lärare som undviker miljöer där elever finns. Flyr allt som berör elevcentrerat arbetstänk.
Myt 2. Eleverna tar över skolan med tjat om elevdemokrati
Elevernas kunskap om skolan är den bästa. Lyssna på barnen.
Myt 3. Lärarlöner behöver höjas!
Varför då? Skall man få högre lön om man flyr elevernas lärande? Gör tydliga tariffer kopplat till Skolans Primära Nyttighet - att bilda och fostra eleverna.
Myt 4. Skolan behöver förstatligas
Ja, statens ram behöver stramas upp ordentligt. Sno Finlands resursstyrningsmodell rätt av. Då blir det bra!
Jessica och jag är helt överens - Vår skola behöver lugn och ro.
Myt 5. Lärarna hinner inte undervisa
De undviker miljöer där det finns elever och hittar på pseudouppgifter för att slippa ungarna. Sådana lärare finns faktiskt. Ni övriga - stå upp för och i Er profession.
Myt 6. Skolan får för lite resurser
Falskt. Sverige betalar stora summor till skolan. Mer än de flesta länder.
Myt 7. Skolans resultat fallerar
Så är det och det beror på två saker. Låg lärarstatus och snedfördelade resurser.
Myt 8. Det var bättre förr
Sant! Styrningen var bättre och professionen var starkare.
Myt 9.Fler söker till Paradise Hotel än till lärarprogrammet
Hoppas på falskt. Har ingen tillgänglig statistik.
Myt 10. ”Jag förstår inte hur du kan välja läraryrket frivilligt!"
Det förstår jag! Att följa unga människor i deras kunskapsutveckling - vad kan vara bättre?!
Man kan säga mycket om de olika myterna men det var framför allt myt 3 som triggade mig. Carina och jag hade ett intensivt samarbete under början av 2010-talet om effektiva skolor. Tillsammans funderade vi kring skolans primära nyttighet. Hon ur ett forskarperspektiv och jag utifrån hur man skulle kunna bygga systemtänket. Det mynnade ut i begrepp som pedagogisk struktur och Kvalitetshuset SER.
Skoldebatten fokuserar oftast kring de yttre faktorerna på skolsystemet. Begrepp som skolsegregation, socioekonomisk bakgrund, glädjebetyg och marknadisering flyger genom luften för att åtgärda skolans förmåga till att skapa en bra skola. Inget av dessa begrepp kan i sig mätas med det som är huvudproblemet i skolsystemet. Det inre faktorerna, speciellt skolklimatet i form dess kultur och dess pedagogiska struktur. Det finns, enligt Grosin, ingen motsättning mellan kunskaper och fostran i skolan.
När vi skapade Kvalitetshuset SER utgick vi från PESOK (pedagogiska och sociala klimatet). Kulturen är den faktor som skapar värderingar och därmed skolans struktur, vilka former undervisningen, fostran och det sociala samspelt som sker mellan rektor, lärare och elever.
Det intressanta med att göra återblickar är de slutsatser Lennart Grosin kom fram till om framgångsrika skolor och dagens forskning inom området samstämmer. Kännetecknet på det pedagogiska och sociala klimatet på de framgångsrika skolorna är, enligt Grosin är:
Detta har även inverkan på elevernas risk att skapa alternativa sociala grupperingar i förhållande till skolan när negativa normer och värderingar får härska. Därför är det viktigt i den skolpolitiska debatten att förstå att skolan inte kan ta på sig uppgiften för att kompensera brister i samhället. Det får andra aktörer ägna sig åt.
Samtidigt ska man veta att framgångsrika skolor inte är någon kvarleva från tiden när receptet hette kunskaper och disciplin. Det är inte heller skolor som prioriterar de sociala målen och ignorerar att stora elevgrupper misslyckas med att nå kunskapskraven. Det är snarare en fråga om en syntes mellan dessa skolkulturer som gör möjlighet att nå kunskapsresultatet som är avgörande.
För övrig är detta mitt 1300-dje blogginlägget sedan starten för snart åtta år sedan i augusti 2010.
Källor:
Grosin, Lennart (2001) - Vad en bra skola betyder för ungas integration, hälsa och utveckling, Konferensdokumentation Nordisk storstadskonferens i Stockholm
Andersson, Klas&Blossing, Ulf&Jarl, Maria (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur
Danielsson, Roger J&Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen
Danielsson, Roger J&Schedvin, Carina (2014) - Konferensmaterial Finland-Sverige 1-0
Andra blogginlägg Pluraword i ämnet:
Att organisera skolframgång
Skolan är till för elever, inte de vuxna
En elev, väl förberedd att forma sin framtid
Strategi för en likvärdig skola
Skolans primära nyttigheter
Jag fick anledning att åter ta fram dokumentation från förr när jag läste följande myter skapade av rektor Carina Schedvin och till viss del hennes dotter Jessica Schedvin, lärare i Svenska som andra språk.
Carina Schedvin, Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
Jessica Schedvin
Myt 1. Lärare har inte tid att förbereda undervisning
Helt korrekt. Det finns lärare som undviker miljöer där elever finns. Flyr allt som berör elevcentrerat arbetstänk.
Myt 2. Eleverna tar över skolan med tjat om elevdemokrati
Elevernas kunskap om skolan är den bästa. Lyssna på barnen.
Myt 3. Lärarlöner behöver höjas!
Varför då? Skall man få högre lön om man flyr elevernas lärande? Gör tydliga tariffer kopplat till Skolans Primära Nyttighet - att bilda och fostra eleverna.
Myt 4. Skolan behöver förstatligas
Ja, statens ram behöver stramas upp ordentligt. Sno Finlands resursstyrningsmodell rätt av. Då blir det bra!
Jessica och jag är helt överens - Vår skola behöver lugn och ro.
Myt 5. Lärarna hinner inte undervisa
De undviker miljöer där det finns elever och hittar på pseudouppgifter för att slippa ungarna. Sådana lärare finns faktiskt. Ni övriga - stå upp för och i Er profession.
Myt 6. Skolan får för lite resurser
Falskt. Sverige betalar stora summor till skolan. Mer än de flesta länder.
Myt 7. Skolans resultat fallerar
Så är det och det beror på två saker. Låg lärarstatus och snedfördelade resurser.
Myt 8. Det var bättre förr
Sant! Styrningen var bättre och professionen var starkare.
Myt 9.Fler söker till Paradise Hotel än till lärarprogrammet
Hoppas på falskt. Har ingen tillgänglig statistik.
Myt 10. ”Jag förstår inte hur du kan välja läraryrket frivilligt!"
Det förstår jag! Att följa unga människor i deras kunskapsutveckling - vad kan vara bättre?!
Man kan säga mycket om de olika myterna men det var framför allt myt 3 som triggade mig. Carina och jag hade ett intensivt samarbete under början av 2010-talet om effektiva skolor. Tillsammans funderade vi kring skolans primära nyttighet. Hon ur ett forskarperspektiv och jag utifrån hur man skulle kunna bygga systemtänket. Det mynnade ut i begrepp som pedagogisk struktur och Kvalitetshuset SER.
Skoldebatten fokuserar oftast kring de yttre faktorerna på skolsystemet. Begrepp som skolsegregation, socioekonomisk bakgrund, glädjebetyg och marknadisering flyger genom luften för att åtgärda skolans förmåga till att skapa en bra skola. Inget av dessa begrepp kan i sig mätas med det som är huvudproblemet i skolsystemet. Det inre faktorerna, speciellt skolklimatet i form dess kultur och dess pedagogiska struktur. Det finns, enligt Grosin, ingen motsättning mellan kunskaper och fostran i skolan.
När vi skapade Kvalitetshuset SER utgick vi från PESOK (pedagogiska och sociala klimatet). Kulturen är den faktor som skapar värderingar och därmed skolans struktur, vilka former undervisningen, fostran och det sociala samspelt som sker mellan rektor, lärare och elever.
Det intressanta med att göra återblickar är de slutsatser Lennart Grosin kom fram till om framgångsrika skolor och dagens forskning inom området samstämmer. Kännetecknet på det pedagogiska och sociala klimatet på de framgångsrika skolorna är, enligt Grosin är:
- ett tydligt och demokratiskt men kraftfullt ledarskap från rektorns sida som framför allt inriktas på skolans kunskapsmål
- pedagogiskt/didaktiskt ledarskap från rektors sida
- höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att alla är läraktiga samt att skolan och undervisningens kvalitet, inte elevens bakgrund, är avgörande för deras resultat
- regelbunden utvärdering och uppföljning av elevers kunskaper
- tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan
- ordning och reda samt bestämda måttfulla sanktioner mot dåligt uppförande
- elevfokuserat arbetssätt där rektorer och lärare lägger sig vinn om att skapa ett klimat där eleverna känner sig uppskattade som människor och som är kreativt och positivt för inlärning och stimulerar elevernas ansvarstagande
Detta har även inverkan på elevernas risk att skapa alternativa sociala grupperingar i förhållande till skolan när negativa normer och värderingar får härska. Därför är det viktigt i den skolpolitiska debatten att förstå att skolan inte kan ta på sig uppgiften för att kompensera brister i samhället. Det får andra aktörer ägna sig åt.
Samtidigt ska man veta att framgångsrika skolor inte är någon kvarleva från tiden när receptet hette kunskaper och disciplin. Det är inte heller skolor som prioriterar de sociala målen och ignorerar att stora elevgrupper misslyckas med att nå kunskapskraven. Det är snarare en fråga om en syntes mellan dessa skolkulturer som gör möjlighet att nå kunskapsresultatet som är avgörande.
För övrig är detta mitt 1300-dje blogginlägget sedan starten för snart åtta år sedan i augusti 2010.
Källor:
Grosin, Lennart (2001) - Vad en bra skola betyder för ungas integration, hälsa och utveckling, Konferensdokumentation Nordisk storstadskonferens i Stockholm
Andersson, Klas&Blossing, Ulf&Jarl, Maria (2017) - Att organisera för skolframgång, Natur&Kultur
Danielsson, Roger J&Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen
Danielsson, Roger J&Schedvin, Carina (2014) - Konferensmaterial Finland-Sverige 1-0
Andra blogginlägg Pluraword i ämnet:
Att organisera skolframgång
Skolan är till för elever, inte de vuxna
En elev, väl förberedd att forma sin framtid
Strategi för en likvärdig skola
Skolans primära nyttigheter
måndag 16 juli 2018
Bokstaven och dess tro
Bokstäver är både uppbyggande och farliga. Det senare om man bara ska följa den enda sanna vägen. Under studierna av Försvarshögskolans rapport Mellan salafism och salafistisk jihadism hittar jag följande sammanfattning om salafisterna:
Därtill finns det ett moralpolitiskt tryck bland invandrargrupper från salafisternas moralpoliser. Det kan ge sig uttryck i att familjens pojkar utöver översyn av sina systrar i klanen. Ett det här med att sätta krav på att flickorna ska ha slöja långt ned i åldrarna. Annars är de dåliga människor. Normalt har det varit så att skolan har varit en frizon för barnen i förhållandet till hemmet. När denna ventil täpps till blir det svårt att upprätt hålla en svensk kultur med allas lika rätt och jämställdhet.
Därför blir talet om att alla ska blandas mellan olika sociala grupper ytterligare ett tomt slag i luften. Det är först när vi lyckas "krossa" dessa enklaver och deras synsätt som verklig anpassning till svenska värderingar kan ske. Rapporten skriver:
Källa: Mellan salafism och salafistisk jihadism, (2018), Försvarshögskolan, Magnus Ranstorp, Filip Ahlin, Peder Hyllengren, Magnus Normark
Media SvD
Salafister är bokstavstrogna i tillämpningen av en rigid religionsutövning som är en elitistisk inriktning och förespråkar könsegregering, slöjkrav för kvinnor för att begränsa fitna ”(sexuella) frestelser”, begränsar kvinnors roll i den offentliga sfären och starkt motverkar lyssnande av musik och viss sportutövning. Som Susanne Olsson bekräftar ”könsegregation är central för gruppen". (s 24)En viktig beskrivning hur denna extrema inriktning av sunni är. Den ska inte blandas ihop med andra inriktningar inom islam. Tyvärr tycker jag mig se i debatten att det är detta som sätter stämpeln på hela den muslimska gruppen.
Därtill finns det ett moralpolitiskt tryck bland invandrargrupper från salafisternas moralpoliser. Det kan ge sig uttryck i att familjens pojkar utöver översyn av sina systrar i klanen. Ett det här med att sätta krav på att flickorna ska ha slöja långt ned i åldrarna. Annars är de dåliga människor. Normalt har det varit så att skolan har varit en frizon för barnen i förhållandet till hemmet. När denna ventil täpps till blir det svårt att upprätt hålla en svensk kultur med allas lika rätt och jämställdhet.
Därför blir talet om att alla ska blandas mellan olika sociala grupper ytterligare ett tomt slag i luften. Det är först när vi lyckas "krossa" dessa enklaver och deras synsätt som verklig anpassning till svenska värderingar kan ske. Rapporten skriver:
Salafister ser sig själva som sanna muslimer och benämner sig som ghurabaa (främlingar) i samhällen där de är minoriteter. Faktum är att salafister hävdar ”ofta att om det inte går att leva som fullt hängivna bokstavstrogna muslimer bör man, liksom profeten gjorde när han flydde Mecca för Medina år 622, genomföra hijrah (emigrering) till ett muslimskt land.” (s 24)Om detta gäller och krockar med svensk kultur och värderingar kanske det enklaste sättet var att dessa muslimer genomför hijrah. Tyvärr är det inte lösning på problemet eftersom vi fått tillbaka jihadisterna som drog ut i krig i Syrien till Sverige. Därför måste kunskapen om detta bli mer allmän och framför allt måste rikspolitikerna, som är satta att utveckla skolsystemet, ta sig en rejäl funderare hur problemet ska lösas, innan de vanemässigt slänger ur sig ord som minska skolsegregationen genom blandning av samhällsklasser. Sverige är inget homogent land längre där det förr gick att gör denna sociala ingenjörskonsten. Sverige måste förstå att landet är heterogent och behöver bryta sina egna struktur för att lyckas.
Källa: Mellan salafism och salafistisk jihadism, (2018), Försvarshögskolan, Magnus Ranstorp, Filip Ahlin, Peder Hyllengren, Magnus Normark
Media SvD
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)














