Oförglömligt 1994

Oförglömligt var året 1994. Både det goda och det hemska. De hemska som hände detta år är fänrik Mattias Flink som går till attack och dödar fem kvinnor. Tommy Zethraeus som skjuter med automatvapen på Stureplan och tre dödas. M/S Estonia förliser och drygt 800 drunknar. 

De mer goda sidan var sommaren 1994 med en värmebölja som varade i drygt en och en halv månad. Oförglömlig sommar jag tillbringade på min dåtida sommaradress vid Mälarens södra strand. Bilden ovan var min sov och skrivstuga.

Här skrevs min andra fackbok under sommaren 1994 om tjänstekvalitet. Ett på den tiden oskrivet blad om hur kvalitet uppstår när vi människor utför sådant som har med service och kunskapsöverföring att göra. Alla fönster i stugan var vidöppna för att få någon form av svalka. Skrivandet fick bli på förmiddagen, innan det blev för varmt och tanken dunstade, samt på eftermiddagar och kvällar. 

På nätterna grävde vi guld i USA. Fotbolls-VM gick av stapeln och Sveriges insatser ger eko än idag med det brons vi fick. På tal om ledare i tjänsteverksamheter tog jag hjälparna från fotbollslaget som exempel:

En framdiskuterad handlingsplan baserad på klara visioner och mål för laget ger fullt ansvar för beslutet, lik svenska fotbollslagets framgång i VM 1994. Hade inte Tommy Svensson vetat vad han ville och om grabbarna i laget inte hade ställt upp på det, hade fotbollslaget inte vunnit bronsmedaljen. (s 115)

När jag läser om boken kan jag minnas att hur olika passager blev till. En när hjärnan kokat torrt när jag skulle skriva om det viktiga ordet kommunikation. Då släppte jag tangentbordet och promenerade till badplatsen och tog ett dopp i Mälaren. Med en temperatur sänkt kropp och hjärna som torkade under solens värmande strålar kom jag på hur jag skulle formulera hur ledarskapet bör kommunicerar begripligt. Här fick Martin Luther King, I have a dream, var ett exempel för att åskådliggöra frihetskampen för Afroamerikaner eller John F Kennedy när han höll sitt tal i Väst Berlin, för att bryta Sovjetunions blockad, där han tog sig själv som exempel med egna erfarenheten från andra världskriget, Ich bin ein Berliner.

I tider av mörker, med kriget i Ukraina, är det viktigt att hitta referenser till att det alltid finns ett slut på eländet. Kanske får vi se hur president Zelenskyj kommer att lysa fram som den som gjort outplånliga uttryck, med hans förmåga till kommunicerbara budskap till Ukrainska folket, för att stärka dess stridsmoral mot en övermäktig angripare. Orden får vingar och skapar handlingar som vi minns.