Lektorn utvecklar undervisningen

Allt sedan skollagen kom har jag med spänd förväntan sett fram emot att se lektorernas frammarsch i skolsystemet. Under min studietid, sent sextiotal och tidigt sjuttiotal, fanns det många lektorer på gymnasiet. Med tiden har denna yrkeskategori drastiskt minskat.

Sedan nya skollagen trädde ikraft 5 augusti 2010 har begreppet lektor skrivits in skollagens 2 kapitlet 24 §:

Lektor
24 § En lärare ska i skolväsendet benämnas lektor om han eller hon har
1. avlagt minst licentiatexamen inom ett ämne som helt eller i huvudsak
motsvarar ett undervisningsämne eller som avser ämnesdidaktik eller har avlagt
motsvarande utländsk examen, och
2. under minst fyra års tjänstgöring som lärare har visat pedagogisk
skicklighet.
En förskollärare ska i skolväsendet benämnas lektor om han eller hon har
1. avlagt minst licentiatexamen inom ett område som omfattas av förskolans
uppdrag eller har avlagt motsvarande utländsk examen, och
2. under minst fyra års tjänstgöring som förskollärare har visat pedagogisk
skicklighet.
Benämningen lektor ska förbehållas lärare som avses i första stycket och
förskollärare som avses i andra stycket.

Några få förskolor och skolor har fått tillgång till extra utvecklingshjälp av ämnesdidaktiken. Både förskolan och skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Då skulle det var ytterst lämpligt att man i vardagen hade tillgång till lektorer som står för en verksamhetsnära vetenskaplighet.

När jag på Facebook ställt frågan om det på bred front satsas på lektorer fick jag följande svar från Christian Eideval:

Nej, och en av förklaringarna är att det är väldigt ont om disputerade förskollärare: högskolor och universitet med förskollärarutbildning gör allt vad som står i deras makt för att rekrytera alla de kan få tag i. Det är alltså inte enbart förskollärare som det utbildas för få av, det samma gäller förskollärare med forskarutbildning.

Detta är en skrämmande uppgift. Inte bara svårt att rekrytera studenter till att bli förskollärare utan även de som vill gå vidare och disputera. Förskolan om någon utbildningsform behöver disputerade förskollärare som utvecklar undervisningen i förskolan. Begreppet undervisning har stött på massiv kritik från de verksamma i förskolan. Kan förstå att det sänder signal om att man förknippar ordet med klassrum. Idag sker undervisning inte bara i ett klassrum utan i andra forum också. 

Skollagen definiera undervisningen som en målstyrd process. Det pedagogiska inslaget styrt via läroplanen är just målstyrd och fokuserar på barns utveckling och lärande. I den kontexten skulle det vara en välgärning om både huvudmän och förskollärare medvetet satsade på verksamhetsnära forskning för att utveckla vetenskapliga grund i undervisningen på förskolan.

Media Upsala Nya Tidning, SVT Nyheter
Källor:
Skollagen (2010:800)