Slumpens skördar - skolan ett lotteri

Strävan att minska ojämlikheten i skolvalet, i syfte att minska segregationen, är det intressant att notera vetenskapen ger den sitt godkännande.

Som bekant är statistik läran om ifall det finns en sannolikhet att något inträffar. Samtidigt som statistik kan användas för att bevisa sina egna hypoteser. Är det det skolforskarna gjort sig skyldiga till. Låt oss fundera ett slag.

När jag läste vetenskapsmännens debattinlägg på DN Debatt skrev jag på min tidslinje i Facebook:

Många är tankarna en valborg som denna. En hur bra forskarvärlden tycker lottning är för att eventuellt råda bot på skolsegregationen. Har de rätt? Ja, i en mening att bakgrunden inte spelar roll vid lotten. Problemet med slumpens skördar är att du löser möjlig segregation. Men glöm klassresan hos framtida elever. Det som var den starka drivkraften hos Socialdemokratin. Din bakgrund skulle inte avgöra din strävan och möjlighet att nå någonstans. För det är just det slumpens skördar sätter P för. Så den begåvningsreserv som finns i elevunderlag har ingen anledning att se möjlighet att ta sig ur sitt sociala sammanhang. Så man kan åter konstatera att man hade den smala turen att gå i en skola som gav den möjligheten att ta sig ur ursprunget. Med lottning kommer det att vara omöjligt att staka ut sin väg själv.

Låt mig utveckla tankarna en bit till. Om vi ska motverka segregationen i skolan är det i görligaste mån bostadssegregation som står för majoriteten av skolsegregationen. Skolvalets inverkan är endast 3,2 % enligt en undersökning gjord av IFAU (läs gärna länk nedan). Så problemet är större än bara skolans problem.

Visst är urvalskriterierna viktiga för skolvalet eftersom etableringen på "skolmarknaden" inte är fri. Staten bestämmer etablering både geografiskt och i vilken mängd fristående skolor ska finnas och hur många elever man får har per enhet. Om vi har dessa randvillkor när vi diskuterar lottningen kommer vara och en att inse det olämpliga i just lottningen. Någon social mixning sker inte med automatik. 

Nästa fråga är just den här om strävan att nå den utbildning man själv vill och strävar efter. Om lottningen skulle styra är det rätt ointressant att jag som elev ska anstränga mig. Det är ju ändå lotten som styr var jag hamnar. Det är inte precis ett främjande av meritokratin. 

Frågan ligger nog på ett helt annat plan för att skapa de möjligheter som behövs för att göra klassresan. Det god med min skolgång var att skolorna var rätt likartade så närhetsprincipen spelade ingen avgörande roll. Skolorna styrdes då genom regel- och ekonomistyrning via länskolnämnder och SÖ. Samtidigt fanns valmöjligheterna inbyggda i skolan. Alla vi som gick högstadiet (7 - 9) i grundskolans begynnelse hade möjligheten att välja studieinriktning. Den möjligheten finns inte idag. Hade man som jag valt teknik som inriktning var den naturlig bana via dåtidens fackskola skaffa sig en utbildning och examen att stå på om det andra skulle misslyckas. Därifrån gick färden vidare till tekniskt gymnasium för vidare transport till KTH och akademiska studier. Jag var den förste i min släkt som gjorde just den resan. Efter mig har det kommit kusiner och kusinbarn som gjort den resan. 

Så frågan är också i vilken mån skolvalet ska styras redan i grundskolan som sådan. Många fristående skolor har olika ämnesinriktningar i sin profil. Kanske denna profiltillhörighet mer ska styra vid skolval. Fokuserar skolan matematik och naturvetenskap kanske elever som söker sig dit ska just göra det än att kreti å pleti söker.

Ja, ja mycket lär diskuteras kring Skolkommissionens förslag. Ett är säkert lottning som urvalskriterier är inte särdeles befrämjande för klassresan.

Media DN, GP
Blogginlägg:
Förlåt att jag besvärar
Blicken inåt