Vässa undervisningen

Skolverket har i sin rapport om betydelseskillnaderna mellan årskurs 6 och årskurs 9 noterat att behovet att vässa undervisningen.

Skolverket skriver:

Mycket pekar på att skolorna har problem med att sätta in rätt typ av stöd för elever med svårigheter i skolan.

Vad är det som gör att skolor har svårt med stöd, extra anpassning och särskilt stöd? Skollagen ändrades för ett tag sedan för att lätta upp det här med i vilken grad de olika stödaktiviteterna skulle tillämpas. Där man i lagstiftningen fokuserade att lärarna själva skulle använda extra anpassade undervisning för de elever som har behov av stöd. Särskilt stöd skulle sättas in när så behövdes. Uppenbarligen klar skolan inte sitt kompensatoriska uppdrag.

Utöver detta är det intressant att se betygsförflyttningarna mellan årskurs 6 och årskurs 9 per ämne.

Noterbart är att åter finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Större andel flickor får högre betyg i årskurs 9 än årskurs 6 i de flesta ämnen. I matematiken sticker det ut. Vad händer mellan årskurs 6 och årskurs 9? Hela 41 procent får lägre betyg i årskurs 9 än i årskurs 6. Bland dem som får lägre är 29 procent ett betygssteg lägre och 12 procent två eller flera steg lägre. Dessutom är det ingen större skillnad mellan kön? Vad beror detta på?

Är det så att skolans förmåga att analysera och dra slutsatser av betygsstatistiken är bristfällig. Har kollegiet inte utvärderingar av kunskapsresultatet mellan årskurs 6 och årskurs 9 i respektive ämne? Då både på elevnivån som på gruppnivån. Något måste vara uppenbart, styrkedjan har hoppat av, när man inte kan skapa förutsättningar för en vässad undervisning.

Hög tid att skolorna skapar instrument både för att fånga enskilda elever som bedömningsrutiner för hur man kollegialt ska arbeta med uppföljning och utvärdering. En naturlig del för kollegiet, nu när betygen är satta, är att skapar ett förbättringsprojekt för hur man ska planera insatserna för nästa läsår. Det central är faktiskt det Skolverket själv kommer fram till:

Vilken problematik som döljer sig bakom ett eller flera F vet vi inte. Det är dock rimligt att tro att skolan har större möjlighet att göra anpassningar inom ordinarie undervisning när elever har mindre omfattande svårigheter. Har en elev F i flera ämnen döljer sig troligtvis mer svåråtgärdade förhållanden än för en elev med F i ett ämne.

Ska skolan bli en skola för alla är det hög tid att vässa det kollegiala bedömningen nu i juni.

Källa:
PM - Betyg och stöd från årskurs 6 till 9. Dnr 2017:690, Skolverket.